119
Psalm 119 – Den stora alfabetspsalmen
[Psalm 119 är Bibelns längsta kapitel och är en hyllning till Guds ord. Psalmen är alfabetisk. I ordningsföljd genom hela det hebreiska alfabetet följer åtta verser som alla börjar på samma bokstav. Den första och femte versen i varje sektion har ofta samma tema. Den sjätte är ofta en kontrast till den femte och den sista (åttonde) tenderar att introducera nästa stycke.
De hebreiska bokstäverna är mer än bara bokstäver, de är symboler och har också ett talvärde. Ofta förstärker symbolen versen och gör betydelsen ännu mer tydlig. Eftersom temat på versen ofta följer bokstavens symbol förklarar det varför ämnet i psalmen ibland skiftar tvärt. Svenska Kärnbibeln tar med symbolen och skriver också inom hakklammer vad den symboliserar. Det ord som börjar med den aktuella bokstaven skrivs också i fetstil för att indikera att det är ett extra viktigt ord just i den versen.
Åtta hebreiska ord återkommer ofta:
Tora – undervisning, instruktioner, ”lagen”, allt som står i de fem Moseböckerna (25 ggr).
Edot – stadgar, vittnesbörd; Guds grundläggande regler för hur vi ska bete oss (23 ggr).
Piqudim – påbud, föreskrift, ordet återfinns bara i de poetiska skrifterna (21 ggr)
Mitzva – budord, klara tydliga befallningar; den judiska traditionen har identifierat 613 mitzvot (plural av mitzva) i de fem Moseböckerna (21 ggr)
Mishpatim – påbud, bindande juridiska beslut, bud som har med rätt och rättvisa att göra (19 ggr).
Chuqim – förordningar, ordagrant ”saker inristat” vilket indikerar permanenta oföränderliga lagar, beskrivs ofta som bud som inte har en rationell förklaring (22 ggr).
Dabar – ord, uppenbarelse, men också specifikt för de tio budorden (22 ggr).
Imra – ord, löfte, synonym med dabar. (20 ggr).
Alla psalmens 176 verser har med något av dessa ord förutom vers 122, men där står ordet ”gott” som syftar på att hela Guds ord är gott!
Författare: Okänd
Struktur: Alfabetisk – Åtta verser för varje bokstav.
När en psalm är alfabetisk är det ett tecken på att psalmisten vill vara allomfattande. I Psalm 145 som är en lovsång, vill David prisa Gud på alla tänkbara sätt från A till Ö. Här i Psalm 119 är psalmistens önskan att leva ett heligt liv. Genom att följa den alfabetiska strukturen, gånger åtta, uttrycker psalmisten sin överväldigande önskan att tjäna Gud på alla möjliga sätt som går att uttrycka med ord! Följande psalmer och avsnitt har alfabetiska mönster, se Ps 9-10; 25; 34; 37; 111; 112; 119; 145; Klag 1; 2; 3; 4; 5:19-20; Ords 31:10-31.]
______
א – Alef
1 [Den första hebreiska bokstaven är: א – Alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. De två första verserna börjar båda med ordet ”ashrei”, samma ord som inleder hela Psaltaren, se Ps 1:1.]
Rikt välsignade(saliga, mycket lyckliga) är de vars väg är rak [som inte vinglar hit och dit mellan dikena],
som vandrar i Herrens (Jahves) undervisning.
2 Rikt välsignade(saliga, mycket lyckliga) är de som håller hans stadgar (vittnesbörd, grundläggande regler),
och som kommer att fråga efter (söka, ta sin tillflykt till, träda fram inför) honom av hela hjärtat.
3 De som inte heller gör något orättfärdigt,
de som har vandrat på hans vägar.
4 Du har befallt dina föreskrifter,
för att vi ska följa dem noggrant.
[I de första fyra verserna används olika verbformer i den andra delen: vandrar (vers 1), kommer att söka (vers 2) och har vandrat (vers 3). Samma ord, fast presens och imperfekt, ”vandrar” och ”har vandrat” ramar in vers 2 som handlar om att även i framtiden söka och fråga efter Gud. I vers 4 är det en infinitiv verbform (översatt: ”ska följa”) som talar om att följa Guds föreskrifter är något tidlöst. De olika verbformerna förstärker att det viktigaste vi kan göra är att leva efter Guds vilja och också fortsätta söka honom, det är något vi gör hela livet!]
5 O måtte mina vägar vara styrda
så att jag följer dina förordningar (”inristade bud”).
6 Då ska jag inte skämmas
när jag tar hänsyn till alla dina budord.
7 Jag vill tacka(med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig med uppriktigt hjärta,
när jag lär mig dina rättfärdiga påbud.
8 Jag ska hålla (skydda, följa, ge akt på)dina förordningar(”inristade bud”),
överge mig inte fullständigt.
[Ordet ”hålla”, hebr. ”shamar”, används både här i avslutningen och i första versen i nästa stycke och binder samman dessa stycken.]
ב – Bet
9 [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – Bet. Tecknet avbildar ett hus med bara en dörr. Det symboliserar ett hem och total tillit.]
Hur ska en ung man bevara sin stig (välkända, upptrampade gångväg) ren?
Genom att hålla sig till (skydda, följa, ge akt på) ditt ord.
10 Med hela mitt hjärta har jag frågat efter (sökt, tagit min tillflykt till, närmat mig) dig,
låt mig inte göra fel mot dina budord.
11 I mitt hjärta har jag gömt (bevarat, skyddat, samlat) ditt ord (löfte) [som en skatt, se Matt 6:21],
så att jag inte ska synda mot dig.
12 Välsignad är du Herre (Jahve),
lär mig dina förordningar (”inristade bud”).
13 Med mina läppar har jag uttalat
alla påbud från din mun.
14 Jag fröjdar mig i (längs med) ditt vittnesbörds väg(det finns en glädje tillsammans på livsvandringen med dig),
lika mycket som i all [världens] rikedom.
[All rikedom i hela världen måste till för att ens göra någon form av jämförelse med glädjen att få vandra på Guds väg, se även Ords 10:22.]
15 Jag vill begrunda (tänka på)dina påbud
och följa dina stigar (välkända, upptrampade gångvägar).
16 I dina förordningar(”intristade bud”) har jag min lekfulla glädje (som ett barn som leker och skrattar),
och jag ska inte glömma ditt ord. [vissa manuskript har ”ord” i plural.]
ג – Gimel
17 [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – Gimel. Tecknet avbildar en kamel. Ofta symboliserar den uthållighet; en kamel går genom öknen i hetta och kyla, oavsett omständigheter håller den huvudet högt och går framåt.]
Handla generöst med din tjänare så att jag får leva,
och jag ska lyda ditt ord.
18 Avtäck(öppna) mina ögon,
så jag kan se det underbara (undren, allt fantastiskt) [ordet är i plural] i din undervisning (Tora). [Apg 9:18]
19 Jag är en resenär(främling) på jorden [det är inte mitt hemland],
göm inte dina budord från mig.
20 Min själ (hela min person)brister(krossas, går sönder)
i den längtan som den hela tiden har efter dina påbud.
21 Du har bestraffat de stolta som är förbannade,
då de gjort fel mot dina budord.
22 Ta bort(rulla undan) från mig hån och förakt,
för jag har hållit dina stadgar (vittnesbörd, Guds grundläggande regler för hur vi ska leva).
23 Även då furstar sitter och talar emot mig,
har din tjänare tänkt på (begrundat) dina förordningar (”inristade bud”).
24 Ja(även, också), dina stadgar (vittnesbörd) är min njutning,
de är mina rådgivare.
ד – Dalet
25 [Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – Dalet. Tecknet avbildar en öppen dörr sedd ovanifrån. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg.]
Min själ hålls fast i (följer, är limmad mot) stoftet [denna världen, det mänskliga],
skynda till mig i enlighet med ditt ord.
26 Jag berättar om mina vägar, och du svarar mig,
undervisa mig dina förordningar (”inristade bud”).
27 Låt mig förstå vägen för dina påbud,
så att jag kan tala om dina fantastiska gärningar.
28 Min själ (hela min person)smälter bort(droppar) [jag gråter] under tyngden av sorg,
upprätthåll mig i enlighet med ditt ord.
29 Ta bort från mig falskhetens väg,
och ge mig i nåd (oförtjänt kärlek) din undervisning.
30 Jag har valt sanningens väg,
dina domar har jag för ögonen.
31 Jag håller fast(följer, ”är som limmad”) vid dina stadgar.
Herre, låt mig inte komma på skam!
32 Jag springer på dina budords väg,
för du har vidgat mitt hjärta
(gett mig insikt genom att ge mig en längtan och glädje för ditt ord).
ה – He
33 [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – He. Tecknet avbildar ett fönster. Det symboliserar att se och ha perspektiv.]
Undervisa mig Herre (Jahve) dina förordningars (”inristade buds”) väg,
och jag ska följa dem i varje steg (jag tar).
34 Ge mig förståelse så jag kan lyda din undervisning
och efterleva (hålla mig till) den av hela mitt hjärta.
35 Led mig(hjälp mig vandra) på dina budords stig,
för jag älskar att gå på den (känner stark längtan och dras till den).
36 Böj(vänd) mitt hjärta till ditt vittnesbörd
och inte till girighet.
37 Vänd bort mina ögon från att se fåfänga
och låt mig leva (bli bevarad, leva till fullaste måttet) på dina vägar.
38 Stadfäst(bekräfta, uppfyll, ordagrant: ”res upp”) ditt ord (löfte) för din tjänare,
som ägnar sig åt att frukta (vörda) dig.
39 Vänd bort mina förebråelser som jag fruktar (är rädd för),
för dina påbud är goda.
40 Se, jag har längtat efter dina föreskrifter,
låt mig leva (bli bevarad, leva till fullaste måttet) i din rättfärdighet.
ו – Vav
41 [Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – Vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller hängare. Tältpinnens funktion är att hålla upp tältduken, den är den centrala knutpunkt som binder ihop olika delar. På samma sätt används bokstaven i grammatiken för att binda ihop ord till meningar. Orden ”och”, ”men”, ”alltså” osv. börjar med ”vav”. Hebreiska bokstäver har även ett talvärde. Bokstaven ”vav” har talvärdet sex. Detta är människans tal och därför symboliserar den ofta människan och det mänskliga.]
Och kom med din nåd (omsorgsfulla kärlek) över mig O, Herre (Jahve),
liksom din frälsning, enligt ditt ord (löfte).
42 Så att jag kan svara den som hånar mig,
för jag litar på ditt ord.
43 Och ta aldrig någonsin bort från min mun ordet med din sanning,
för jag hoppas på dina påbud.
44 Då ska jag följa(hålla, lyda) din undervisning
hela tiden (kontinuerligt) för evigt.
45 Och jag ska vandra i lätthet (utan verkliga bekymmer),
för jag har frågat efter (sökt, tagit min tillflykt till) dina föreskrifter.
46 Och jag ska tala om dina stadgar (vittnesbörd) inför kungar
utan att behöva skämmas.
47 Och min lekfulla glädje(som ett barn som leker och skrattar) har jag i dina budord
som jag har kära (älskar).
48 Och jag ska även lyfta upp mina händer till dina budord
som jag älskar och jag ska begrunda (fundera eftertänksamt) på dina förordningar (”inristade bud”).
ז – Zajin
49 [Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – Zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver.]
Kom ihåg ditt ord till din tjänare,
eftersom du har gett mig hopp.
50 Detta är min tröst i min bedrövelse,
att ditt ord (löfte) har återupplivat mig (bevarat och gett mig nytt liv).
51 De stolta har hånat mig mycket,
men jag har inte vikit av från din undervisning.
52 Jag har kommit ihåg dina påbud från forna dagar Herre (Jahve),
de har tröstat mig.
53 Brinnande harm(en rättfärdig vrede) har fått sitt grepp om mig,
eftersom de onda har övergett din undervisning.
54 Dina förordningar (”inristade bud”) har blivit mina sånger(lovsånger)
i min pilgrimsfärds boning.
55 Jag har kommit ihåg ditt namn Herre (Jahve) under natten,
och har lagt märke till din undervisning.
56 Detta har jag (kan tillgodoräkna mig)
att jag har hållit dina föreskrifter.
ח – Chet
57 [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – Chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek.]
Herren (Jahve) är min del(arvedel, lott),
jag har sagt att jag ska hålla (vaka över, bevaka, bevara) dina ord.
58 Jag bönfaller inför ditt ansikte med hela mitt hjärta,
ge mig nåd (oförtjänt kärlek) i enlighet med ditt ord (löfte).
59 Jag har tänkt på(planerat, ”vävt”) mina vägar (mina vägval)
och styrt mina fötter enligt dina stadgar (vittnesbörd).
60 Jag har skyndat mig
och dröjde inte att hålla (följa) dina budord.
61 De ondas snaror(band) har omsnärjt mig
men jag har inte glömt bort din undervisning.
62 Mitt i natten ska jag stå upp
och tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig för dina rättfärdiga påbud.
63 Mina vänner(de jag väljer att umgås med, mina kamrater) är de som fruktar (vördar) dig,
och de som håller dina påbud.
64 Jorden, o Herre (Jahve), är full av din nåd(omsorgsfulla kärlek),
lär mig dina förordningar (”inristade bud”).
[Stycket ramas in av Herren, Jahve, se vers 57 och 64.]
ט – Tet
65 [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – Tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg, eller en människa som har böjt sig i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott, antingen rebelliskhet eller godhet. I detta stycke finns ordet ”tov” som betyder gott, väl, bättre sex gånger. De två första och de två sista verserna börjar med det hebreiska ordet ”tov” som översätts gott, väl och bättre. Centralt i vers 68 finns ordet två gånger, vilket förstärker Guds godhet och hur Guds undervisning är något gott!]
Du har handlat väl(gott) med din tjänare Herre (Jahve),
i enlighet med ditt ord.
66 Lär mig gott omdöme och kunskap,
för jag tror på dina budord.
67 Tidigare(förut) var jag plågad, jag gjorde fel,
men nu följer (lyder) jag ditt ord (löfte).
68 Du är god och gör gott,
undervisa mig dina förordningar (”inristade bud”).
69 De stolta har smitt(täckt över, dolt) en lögn mot mig,
men med hela mitt hjärta vill jag hålla (följa, lyda) dina påbud.
70 Deras hjärtan är okänsliga som fett,
men jag har min lekfulla glädje (som ett barn som leker och skrattar) i din undervisning.
71 Det är gott för mig att jag har blivit bedrövad,
så att jag kan lära mig dina förordningar (”inristade bud”).
72 Undervisningen från din mun är bättre för mig
än tusen [mängder av] guld och silver [mynt].
י – Jod
73 [Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – Jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft.]
Dina händer har gjort mig och format mig,
ge mig förstånd så att jag kan lära mig dina budord.
74 De som fruktar(vördar) dig ska se mig och vara glada,
eftersom jag har mitt hopp i ditt ord.
75 Jag vet Herre (Jahve) att dina domar är rättfärdiga
och att du har bedrövat mig i trofasthet.
76 Jag ber dig, låt din nåd (omsorgsfulla kärlek) vara redo att trösta mig,
efter ditt ord (löfte) till din tjänare.
77 Din barmhärtighet (ömsinta nåd)kommer över mig, så jag kan leva,
för din undervisning (Tora) är min glädje!
78 Låt de stolta komma på skam, för de har förvrängt min sak med falskhet,
men jag ska begrunda (fundera allvarligt på) dina påbud.
79 Låt dem som fruktar (vördar) dig komma tillbaka till mig,
och de som känner dina stadgar.
80 Låt mitt hjärta vara odelat (låt mig vara helhjärtad) i dina förordningar (”inristade bud”),
så att jag inte drabbas av skam.
כ – Kaf
81 [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – Kaf. Tecknet avbildar en utsträckt hand. Den kan både symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också för att ta emot.]
Min själ (hela min person)förgås(är utmattad, utarmad och trängtar) efter din frälsning (räddning),
på ditt ord hoppas jag.
[Jmf Ps 84:3; 119:20 där andra hebreiska ord används för att uttrycka samma tanke.]
82 Mina ögon är uttröttade(utslitna av allt läsande) för ditt ord,
jag säger: ”När ska du trösta mig?”
83 För jag har blivit som en vinlägel i rök,
likväl glömmer jag inte dina förordningar (”inristade bud”).
[Vinläglar gjordes av skinn som blir torrt och sprucket när det utsätts för större mängder rök.]
84 Hur många är din tjänares dagar?
När ska du verkställa domen på dem som förföljer mig?
85 De stolta har grävt en djup grop för mig,
vilket är emot din undervisning.
86 Alla dina budord är trofasta,
de förföljer mig för ingenting, hjälp mig du.
87 De har nästan förtärt mig på jorden,
men för min del har jag inte försakat något av dina påbud.
88 Återuppliva mig efter din nåd(omsorgsfulla kärlek),
och jag ska följa din muns alla vittnesbörd.
[Uttrycket ”återuppliva” kan även översättas, låt mig leva, uppliva, skynda på, bevara livet, förbli levande, ha ett friskt och sunt liv med mera.]
כ – Lamed
89 [Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – Lamed. Den är storleksmässigt den längsta bokstaven i det hebreiska alfabetet. Det gör att den står ut i en text och är väl synlig eftersom det är den enda bokstaven som är så hög så den sticker upp ovanför den tänkta topplinjen längs överkanten på bokstäverna. Tecknet avbildar en stav eller oxpiska. Den beskriver ofta auktoritet, eller något som motiverar och gör så att något sker. Som den högsta bokstaven sträcker den sig uppåt mot himlen och kopplar ihop bokstäverna med himmelen.]
För evigt Herre (Jahve)
står ditt ord fast i himlarna.
90 Från generationer till generation varar din trofasthet,
du har grundat jorden och den står fast.
91 Enligt dina påbud består de än idag,
för alla ting är dina tjänare.
92 Om inte din undervisning hade varit min lust,
skulle jag ha gått under i mina bedrövelser.
93 Jag ska aldrig glömma dina föreskrifter,
för med dem har du upplivat mig.
[Uttrycket ”uppliva” kan även översättas, låt mig leva, återuppliva, skynda på, bevara livet, förbli levande, ha ett friskt och sunt liv med mera.]
94 Jag är din, fräls (rädda) mig
för jag har frågat efter (sökt, tagit min tillflykt till) dina föreskrifter.
95 De onda har väntat på mig för att kunna förgöra mig,
men jag begrundar (tänker noga på) dina stadgar.
96 Jag har sett ett slut (en gräns)på varje fulländning,
men dina budord saknar begränsning.
מ – Mem
97 [Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – Mem. Ursprungligen föreställde tecknet vågor på vattnet. Vår bokstav ”M” har fortfarande kvar denna vågform, medan det nuvarande hebreiska tecknet är bilden på ett lugnt vatten. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk.]
Hur jag älskar din undervisning!
Hela dagen är den min kontemplation (det jag alltid tänker på, begrundar).
98 Dina budord gör mig visare än mina motståndare,
för de är alltid med mig.
99 Jag har mer förståelse än alla mina lärare,
för jag låter dina stadgar (vittnesbörd) vara min kontemplation (det jag alltid tänker på, begrundar).
100 Jag förstår mer än mina äldste,
eftersom jag håller (följer, lyder) dina föreskrifter.
101 Jag har avhållit min fot från varje ond stig (välkänd, upptrampad gångväg)
för att jag har hållit (följt, varit lydig mot) ditt ord.
102 Jag har inte vikit av från dina påbud,
som du har instruerat mig.
103 Hur söta (ljuvliga) är dina ord (löften) för min gom,
ja sötare än honung i min mun.
[Guds ord liknas vid honung. Syftar antagligen på dess ljuvliga smak men också dess fantastiska hållbarhet. Honung kan förvaras över 3 000 år och fortfarande vara ätbar. Den innehåller också olika antibiotika som har hälsosamma effekter.]
104 Av(genom) dina föreskrifter får jag förståelse,
därför hatar jag varje falsk stig (välkänd, upptrampad gångväg).
נ – Nun
105 [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – Nun. Tecknet avbildar en fisk och betyder arvtagare och avkomma. Det används ofta för att beskriva en fortsättning och kontinuitet. Orden lykta och stig börjar på bokstaven Nun.]
Ditt ord är en lykta(oljelampa) för min fot,
och ett ljus på min stig.
[Guds undervisning lyser upp min livsväg, hjälper mig i val och beslut, se Ords 6:23. Jesus är världens ljus, se Luk 2:29-32; Joh 1:4; 8:12.]
106 Jag har svurit(gett min ed) och jag har bekräftat det
för att hålla (följa, lyda) dina rättfärdiga påbud.
107 Jag är bedrövad, djupt plågad,
uppliva mig (ge mig liv på nytt) Herre (Jahve), enligt ditt ord.
108 Ta emot det frivilliga offret från min mun,
jag ber dig Herre (Jahve) och undervisa mig dina påbud.
109 Min själ(hela min person) är hela tiden (kontinuerligt) i min hand,
jag har inte glömt bort din undervisning.
110 De onda har lagt ut en snara för mig,
men jag vandrar inte bort från dina föreskrifter.
111 Dina vittnesbörd har jag tagit som arv för alltid,
de är mitt hjärtas glädje.
112 Jag har böjt(lutat) mitt hjärta till att utföra dina förordningar (”inristade bud”) för alltid,
med varje steg jag tar.
ס – Samek
113 [Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – Samek. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd, support och stabilitet.]
Jag hatar dem som vacklar hit och dit(halvhjärtade, skeptiska, de som har delad håg),
men din undervisning (Tora) älskar jag.
114 Mitt gömställe(hemliga skydd, tillflyktsort) och min sköld är du;
jag hoppas (väntar tålmodigt, förtröstar) på ditt ord (råd, svar).
115 Vik bort(stig åt sidan) från mig, ni som gör det onda,
så jag [obehindrat] kan hålla (skydda, vakta, lyda) min Guds (Elohims) bud.
116 Uppehåll mig enligt ditt ord (löfte) så att jag får leva,
och låt inte mitt hopp komma på skam.
117 Stötta mig och jag ska bli frälst (räddad)
och jag ska ägna mig oavbrutet åt dina förordningar (”inristade bud”).
118 Du föraktar alla som gör fel (tar lätt på) mot dina förordningar (”inristade bud”),
för deras lögn är fåfäng.
119 Du tar bort alla onda från jorden som slagg,
därför älskar jag dina stadgar.
120 Mitt kött skälver i fruktan för dig,
och jag är rädd för dina domar.
ע – Ajin
121 [Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – Ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse.]
Jag har gjort det som är rätt och rättfärdigt,
utlämna mig inte till mina förtryckare.
122 Garantera(ge ett löfte att göra) din tjänare gott,
låt inte de stolta förtrycka mig.
[Detta är den enda versen i hela kapitlet som inte har med ett av åtta ord för Guds Ord. Dock tolkas ordet ”gott” som att det syftar på att Guds ord är gott!]
123 Mina ögon trånar efter din frälsning (räddning)
och efter ditt rättfärdiga ord (löfte).
124 Handla(gör) med din tjänare i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek)
och undervisa mig dina förordningar (”inristade bud”).
125 Jag är din tjänare, ge mig förstånd
så att jag kan ha kunskap om dina stadgar.
126 Det är tid för Herren (Jahve) att arbeta (agera),
de har gjort om intet din undervisning.
127 Därför älskar jag dina påbud över allt guld,
ja mer än finaste guld.
128 Därför högaktar jag alla dina föreskrifter angående allting,
och håller dem för att vara rätta. Jag hatar varje falsk stig (välkänd, upptrampad gångväg).
פ – Pe
129 [Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – Pe. Tecknet avbildar en öppen mun med en tunga i. Detta är anledningen till ordvalet i vers 131 där psalmisten beskriver hur han öppnar sin mun på vid gavel och flämtar efter Guds ord! Pe står ofta för tal och relationer.]
Underbara(övernaturliga, fantastiska) är dina vittnesbörd (varningar, påminnelser),
därför håller jag dem (min själ vaktar dem).
130 När porten till ditt ord öppnas upp(som när en stängd dörr slås upp),
ger den [öppnade porten] ljus (uppenbarelse) och förståelse (urskillningsförmåga) för enkla(öppna, villiga) människor.
131 Jag öppnar min mun på vid gavel och flämtar,
för jag längtar efter dina bud (mitzvah, kontrakt, lag) [tio Guds ord].
132 Vänd dig till mig och var nådefull (ge mig oförtjänt kärlek, favör),
så som du brukar göra mot dem som älskar dig (som sätter ditt namn främst).
133 Led mina steg(gör dem fasta) med ditt ord (genom ditt löfte),
låt ingen synd dominera (styra, regera över) mig.
134 Befria mig från människors förtryck [som missbrukar sin auktoritet för att krossa dem under sig],
så jag kan hålla dina befallningar(generella lagar, grundlagar).
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare (le mot mig och visa dig för mig, kom med din närvaro),
lär mig dina förordningar (”inristade bud”).
136 Strömmar av tårar rinner från mina ögon,
därför att människor inte följer (håller sig till) din undervisning.
צ – Tsade
137 [Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – Tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok och symboliserar ofta rättfärdighet.]
Du är rättfärdig Herre (Jahve)
och rätta (raka) är dina domar.
138 Du har befallt dina stadgar (vittnesbörd) i rättfärdighet
och överflödande trofasthet.
139 Min nitälskan har förgjort mig,
eftersom mina motståndare har glömt dina ord.
140 Ditt ord (tal, löfte) är prövat till sitt yttersta,
och din tjänare älskar det!
141 Jag är liten och föraktad,
likväl har jag inte glömt dina föreskrifter.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet
och din undervisning är sann.
143 Bekymmer och ångest har överväldigat mig,
men dina budord är min lust.
144 Dina vittnesbörd är rättfärdiga för evigt,
ge mig förstånd och jag ska leva.
ק – Qof
145 [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – Qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud. Det symboliserar ofta att stå bakom någon.]
Jag ropar(höjer min röst i bön) av hela mitt hjärta, svara mig Herre (Jahve)
– jag ska hålla (följa, lyda) dina förordningar (”inristade bud”).
146 Jag ropar(höjer min röst i bön) till dig, fräls (rädda) mig
och jag ska följa dina stadgar.
147 Jag kommer vid gryningen och skriker ut (ropar efter hjälp),
jag väntar (hoppas) på dina ord.
148 Mina ögon är vakna under nattens [alla tre] väkter (jag är vaken hela natten),
så jag kan tänka på (meditera över) ditt ord (löfte, tal).
149 Hör min röst, i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek),
uppliva mig (ge mig ny styrka och liv) Herre (Jahve) med dina domar.
150 De som följer ondskan kommer närmare,
de är långt bort från din undervisning.
151 Du är nära Herre (Jahve)
och alla dina budord är sanna.
152 Från forna tider vet jag av dina stadgar (vittnesbörd)
att du har grundat dem för evigt.
[”Forna tider” används om öster men är också ett uttryck för att se både framåt och bakåt, göra bokslut och få visioner.]
ר – Resh
153 [Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – Resh. Tecknet avbildar framsidan av ett huvud och symboliserar att se.]
Se mitt lidande (elände) och rädda mig,
för jag glömmer inte din undervisning.
154 Strid för mig (för min talan) och återlös mig,
ge mig liv (blås nytt liv i mig) enligt ditt ord (löfte, tal).
155 Långt borta är frälsningen från de ogudaktiga,
eftersom de inte frågar efter (söker, tar sin tillflykt till) dina förordningar (”inristade bud”)
156 Din barmhärtighet[plural] är stor(din ömsinta nåd är överflödande), Herre (Jahve),
ge mig liv (blås nytt liv i mig) genom dina domar (att du skapar rätt).
[Bara Gud kan balansera barmhärtighet och samtidigt döma.]
157 Många är mina förföljare och ovänner,
men jag väjer inte undan från dina vittnesbörd.
158 När jag ser de trolösa känner jag sorg (bryts jag sönder inombords, mår jag illa, känner avsky),
eftersom de inte lyder (följer, håller) ditt ord (löfte, tal).
159 Se hur jag älskar dina befallningar (instruktioner),
Herre (Jahve), håll mig vid liv med din nåd (omsorgsfulla kärlek).
160 Summan av ditt ord är sanning,
och alla dina rättfärdiga domar är eviga.
[Ordagrant: ”Huvudet av ditt ord är sanning, och eviga alla dina rättfärdiga domar.”]
ש – Shin
161 [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – Shin. Tecknet avbildar en tand, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något, men också att ”tugga” och meditera på Guds ord.]
Furstar har förföljt mig utan orsak,
men mitt hjärta förblir i förundran för dina ord.
162 Jag fröjdar mig i ditt ord (löfte, tal)
som en som har funnit en stor skatt som varit borttappad.
163 Jag hatar och avskyr lögn,
din undervisning älskar jag.
164 Sju gånger om dagen prisar jag (ropar jag ”halleluja” till) dig
för dina rättfärdiga påbud.
[Talet sju kan beskriva sju bönetillfällen om dagen, även om tre är vanligare, se även Ps 55:18. Troligare är dock att sju står för fulländning och helhet – dvs. kontinuerlig bön och tacksamhet till Gud. Anledningen till att det hebreiska ordet för sju, ”sheva”, används just här kan också vara för att uppmärksamma läsaren på nästa vers som består av just sju ord. Även i hela stycket 161-168 anas en fin struktur med 3 verser på vardera sida om vers 164-165 som formar en central enhet.]
165 Frid(fred, helhet på alla områden – shalom)
som är stor
har de som älskar
din undervisning (Tora),
ingenting
kan få dem
på fall.
[Vers 165 består av sju ord. Det första ordet är Shalom som beskriver frid, fred och fullhet på alla områden. Här är enda förekomsten av detta ord i hela Psalm 119. Ordet består av fyra bokstäver Shin, Lamed, Vav och Mem. Intressant är att begynnelsebokstaven för första, tredje, femte och sjunde ordet i denna vers är just dessa fyra bokstäver. Kodat i denna vers finns alltså ordet Shalom! Och centralt i denna vers med sju ord finns Guds undervisning - Tora! Att alla denna symbolik med det fullkomliga talet sju dessutom finns under bokstaven Shin som är den tjugoförsta bokstaven (7 x 3) förstärker också strukturen och versens budskap!]
166 Jag har hoppats på din frälsning (räddning) Herre (Jahve)
och har gjort (efterlevt) dina budord.
167 Min själ (jag, hela min person)har hållit(följt, lytt) dina stadgar (vittnesbörd)
och jag älskar dem oändligt.
168 Jag har hållit(följt, lytt) dina föreskrifter och dina stadgar,
för alla mina vägar är inför dig.
ת – Tav
169 [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – Tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet ”låt” används fyra gånger i dessa verser. Det förstärker psalmistens beroende av Gud och viljan att låta Gud få leda. Vi behöver Guds hjälp för att bli fulländade.]
Låt min jubelsång (mitt jubelrop) komma inför ditt ansikte (låt lovsången föra mig inför din närhet),
ge mig förmågan att förstå ditt ord (ge mig insikt från ditt ord).
170 Låt min bön komma inför ditt ansikte,
rädda mig, som du har sagt (lovat).
171 Mina läppar ska flöda över av lovsång (lovprisning),
för du lär mig dina förordningar (”inristade bud”).
172 Min tunga ska sjunga om ditt ord (vad du sagt, ditt löfte),
för alla dina bud är rättfärdiga (rättvisa).
173 Låt din hand hjälpa mig,
för jag har valt [att lyda] dina regler (befallningar).
174 Jag har längtat efter din frälsning (räddning, befrielse), o Herre,
det är en sådan underbar glädje (tillfredsställelse) i din undervisning (Tora).
175 Låt mig (min själ) leva och prisa dig,
och låt dina domar (din moral) hjälpa mig.
176 Jag har gått vilse som ett förlorat får.
Kom sök efter din tjänare,
för jag har inte glömt dina bud.