[Psalmen är en sång om Sion – Jerusalem. Den hör tematiskt ihop med de två föregående psalmerna. Psalmen firar Guds styre och seger över kaos och alla fiender.

Författare: Korachs söner (ättlingar)

Citeras i NT: Vers 3 citeras i Matt 5:35

Struktur: Psalmen är välstrukturerad och består av 106 ord (förutom de 4 första orden i inledningen). Den matematiska mittpunkten finns i vers 9. Den första sektionen (vers 2-5) och den sista (vers 13-15) har exakt 24 ord vardera. Summan (24 + 24) är 48, vilket är det antal ord som flera andra Sion-psalmer har, se Ps 87; 126. Talvärdet för Sion på hebreiska är också 48. I vers 8 som leder upp till crescendot nämns öst och väst. Guds namn och lov kommer att sträcka sig över hela världen, se vers 11. Intressant är att de fyra väderstrecken finns nämnda i psalmen:

Norr – vers 3

Öst – vers 8

Högra handen (söderut) – vers 11

Bakom (västerut) – vers 14.

A Sion – Guds stad, vers 2-4

  B Fientliga kungar, vers 5-8

    C Gud bevarar Sion – den centrala versen, vers 9

  B Begrunda Guds egenskaper, vers 10-13

A Undersök Sion, vers 13-15]

1 En sång, en psalm (sång ackompanjerad på strängar) av (för) Korachs söner.

[Den grekiska översättningen Septuaginta har också med tillägget: ”för veckans andra dag,” vilket är måndag.]

2 Stor är Herren (Jahve) och högt är han prisad

Hans heliga berg 3 är den vackraste höjden,

Sions berg [tempelberget i Jerusalem] är [som] nordsidan [som gudaberget Safon i norr],

[Hebreiska ”Safon” är det vanliga ordet för ”norr”. Safon identifieras i ugaritiska och andra kanaaneiska myter som boningsplatsen för stormguden Bal-Safon och ansågs även vara en samlingsplats för andra gudar. Platsen identifieras som berget Jebel Aqra på gränsen mellan moderna Syrien och Turkiet vid mynningen av floden Orontes, några mil norr om Ugarit.]

4 Gud (Elohim) bor i dess palatser (borgar),

5  [Vers 5-7 har likheter med den sista striden i Ps 2. Här i psalm 48 beskrivs hur arméer samlas och deras hastiga reträtt. Det ovanliga ordet för bävan ”readah” används här i vers 7 och Ps 2:11. Fyra adjektiv beskriver hur de häpnade, blev skräckslagna, greps av bävan och vånda.]

Se, när kungarna samlade sig,

6 De såg, de häpnade,

7 Bävan (fruktan) grep dem där,

[Vers 6-7 har liknande språk som i 2 Mos 15:15]

8  [Ett skifte i psalmen markeras här genom att verbformen blir imperfekt, även en metafor med skepp introduceras. Psalmisten riktar sig också nu direkt till Gud i bön och tacksägelse:]

Med en östanvind,

[Tarshish kan referera till Spanien eller en ö i Medelhavet, se Jona 1:3. I denna vers möts väderstrecken öst och väst. Stora lastskepp var också en symbol på mänsklig storhet och ekonomisk välgång, se Jes 2:16.]

9  [Vers 8 och vers 10-12 är riktade till Gud. Här i vers 9 växlar psalmen på nytt till att tala om Gud. Denna vers är psalmens mittpunkt, vilket också förstärks av det avslutande Sela.]

Det vi har hört, det fick vi se

i vår Guds (Elohims) stad,

Sela.

[Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits. Vad var det fienderna såg i vers 6 som fick dem att fly? Det är inte Jerusalems murar, utan Guds närvaro som beskyddar staden, se även Hes 10.]

10  [På nytt skiftar psalmen till en bön. På samma sätt som kungarna som flydde beskrevs med fyra adjektiv, beskrivs fyra av Guds egenskaper som beskyddar staden: Hans nåd, hur hans namn och lov når hela världen, hans rättfärdighet och hans domar.]

Vi begrundar din nåd (omsorgsfulla kärlek), Gud (Elohim),

11 Liksom ditt namn, Gud (Elohim),

[Vers 11b-12 formar en kiasm som ramas in av rättfärdighet/domar:]

Av rättfärdighet är din högra hand full.

på grund av dina domar.

13 Tåga runt Sion [Jerusalem], vandra omkring det,

14 Lägg märke (sätt ditt hjärta) till dess murar (befästningar),

så att ni kan berätta om dem för en generation (ett släkte) som kommer (som följer, bakom).

Vår Gud (Elohim) för alltid och evigt,

[Det sista ordet i den hebreiska texten är ”al-mut”. Det betyder ”vid/till döden”. Ordet används i Ps 9:1 och i Ps 46:1.]